Årsskrifter från 1991 och framåt kan köpas direkt på våra möten eller genom vårt kontaktformulär på webben eller hos Enskede bibliotek och Årsta bibliotek. De flesta av årsskrifterna säljs även i EnAnnan Bokhandel i Globens Galleria samt flertalet hos Enskede Kompani på Nynäsvägen 324.
ÅRSSKRIFT 2023 Årgång 33
Enskede Gård Mönsterjordbruket
Denna årsskrift handlar om Enskede Gårds historia från 1600-talet fram till nutid men med fokus på tiden 1827-1884 då gårdens ägare var Axel Odelberg d.y. som utvecklade egendomen från ett lågproducerande lantbruk till ett högeffektivt mönsterjordbruk.
Om man tränger lite djupare ned i detaljerna runt gårdens framgångsrika utveckling så träder det fram en annorlunda bild, speciellt om man studerar tiden efter 1860. Fram till 1850 gick det som smort att rationalisera och effektivisera lantbruket. Den största förändringen låg i att bygga upp en industriell produktion av brännvin vilken blev gårdens mest lönsamma del. Det som sen började påverka gårdens huvudprodukt var nykterhetsrörelsens allt intensivare aktiviteter att motverka superiet i landet. Detta ledde till fler och fler restriktioner från myndigheterna vilket i sin tur ledde till lägre lönsamhet.
Det är intressant att se med vilken bredd och framåtanda Axel Odelberg hade i sin kompetens och målmedvetenhet att omforma Enskede Gård till ett mönsterjordbruk. Denna sträcker sig mellan vitt skilda områden från kemiska analyser av jordsammansättningar till stora tekniska satsningar som att bygga ett nytt bränneri utrustat med en ångmaskin som kunde driva ett flertal olika funktioner på gården.
ÅRSSKRIFT 2022 Årgång 32
Hushållning på Årsta Gård under Årstafruns tid
Denna årsskrift bygger på ett rikt illustrerat föredrag om Årstafruns hushållning och värdskap som hölls av Christina Olsson och Maj Sandin den 20 maj 2022 i Årsta Forum.
Upptäckten av Märta Helena Reenstiernas dagbok har gjort det möjligt att skapa en unikt detaljerad bild av hushållningen vid Årsta Gård för tvåhundra år sedan. Den mycket omfattande dagboken ärvdes i flera led och hamnade till slut hos Julie (Lie) Wistrand (1864–1946), dotterdotter till Årstafruns brorson Abraham Alexander Reenstierna.
Redan 1907 återgav Lie W ett utdrag ur dagboken i Personhistorisk Tidskrift men trots detta så förblev dagboken okänd för allmänheten. I slutet av 30-talet kontaktade Arvid Stålhane (1879-1953) Lie för att få veta mer om dagboken. Han publicerade ett par artiklar baserade på dagboken och i samband med detta kom Lie i kontakt med forskare på Nordiska museet varefter hon donerade dagboken till museet vilket ledde till att ett urval av den publicerades 1946–53.
Under lång tid fanns inget känt porträtt av Årstafrun utöver den kvinna som finns återgiven på Årstatavlan med ryggen mot betraktaren. År 2008 dök en guldring upp, med ett miniatyr-porträtt av en kvinna, vilket visade sig vara Årstafrun.
ÅRSSKRIFT 2021 Årgång 31
Fler favoriter i repris i Enskede och Årsta
I början av år 2021 blev det bli klart för de flesta människor att Coronapandemin var långtifrån besegrad och att detta faktum skulle starkt påverka hembygdsföreningens verksamhet även detta år. Vi blev tvungna att ställa in alla vårprogrammets aktiviteter men kunde glädjande nog återstarta dessa i början av hösten.
Beträffande årsskriftens utformning och tema så kvarstod en hel del av problemen vi hade 2020 även under första halvåret 2021. Tillgången till olika arkiv som fortfarande var stängda eller hade mycket begränsat öppethållande. På grund av detta samt det faktum att vi redan 2020 identifierat ytterligare åtta artiklar, som var värda att uppdatera och återpublicera med förbättrat bildmaterial, att vi bestämde oss för att göra på samma sätt även i år. Dessa åtta intressanta artiklar, hämtade från sex årgångar mellan 1994 och 2007, behandlar som vanligt ämnen från alla sex stadsdelar som föreningen adresserar.
Dessa artiklar behandlar följande ämnen där titlarna talar för sig själva: Årsta genom tiderna, Enskede Gård - så här började det, De första åren med Vår Teater - Årsta, Lilla Gungan, Spridda minnesbilder från en nostalgitripp till svampområdet, En pratstund med Percy om 85 år i Enskede, Enskedeminnen med fotbollen i centrum och till sist Slakthuset i vår närhet.
ÅRSSKRIFT 2020 Årgång 30
Favoriter i repris i Enskede och Årsta
År 2020 har varit ett annorlunda år för de flesta människor. Det som avses är Coronapandemin vilken också starkt påverkat hembygdsföreningens verksamhet. Vi har tyvärr blivit tvungna att ställa in de flesta aktiviteterna i både vår- och höstprogrammet.
Beträffande årsskriften så var ambitionen att ta fram en sådan på normalt sätt men efter en del diskussioner insåg vi att även detta skulle bli problematiskt eftersom arkiv vi brukar använda antingen är stängda eller har mycket begränsat öppethållande på grund av pandemin.
Detta ledde oss till att istället titta tillbaka, bland de tidigaste tolv årsskrifterna (1991–2002), efter artiklar som var möjliga att uppdatera och återpublicera med förbättrat bildmaterial. Vi valde sedan åtta intressanta artiklar som behandlar ämnen från alla sex stadsdelar som föreningen adresserar.
Artiklarna behandlar ämnen där titlarna talar för sig själva: Från Folkets hus till Folkets park,
Blåsut – Svingården som blev spårvägsverkstad, Anna Ljungqvist en affärskvinna,
Barndomsminnen från Dalen, Ja tänk vad tiden går, EPA-husen i Årsta, Enskedebo
i tre generationer och till sist Veteran på Enskedefältet.
ÅRSSKRIFT 2019 Årgång 29
Parker & grönområden
Utgående från en parkplan framtagen 2016 av Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd har vi gjort ett urval av parker och grönområden för Enskede-Årsta bland de drygt 50 som planen omfattar. Med ett 30-tal artiklar beskriver vi de viktigaste parkerna grupperade i tre olika avsnitt för Enskede, Johanneshov och Årsta.
Den första artikeln ger en inledning och bakgrund till Stockholms parkhistoria och förklarar hur parkerna blev en viktig del av samhällsplaneringen och utbyggnaden av staden. I artikeln finns en översiktskarta som visar var de 27 utvalda parkerna ligger. Genomgången av dessa börjar med Enskede som inkluderar stadsdelarna Gamla Enskede, Enskede Gård, Enskededalen och Enskedefältet och samt därefter Johanneshov och Årsta.
Stockholm har fortfarande en kraftig bostadsbrist och står inför en kraftig expansion då det ska byggas 140 000 nya bostäder fram till 2030. Det är fortfarande lika viktigt att denna expansion och förtätning görs på ett hållbart sätt så de gröna kvaliteterna behålls.
Nynäsvägen
Denna årsskrift har Nynäsvägen mellan Enskedevägen och Sockenvägen som huvudtema. Inom detta ryms naturligtvis en mängd olika möjliga ämnen men vi har valt att med 19 olika artiklar beskriva både äldre och nyare företeelser. Den första artikeln behandlar bebyggelsen utmed Nynäsvägen och ger en översikt av dess utveckling från 1909 till nutid. I slutet av denna artikel finns en detaljerad förteckning över alla fastigheter utmed Nynäsvägen mellan Enskedevägen och Sockenvägen.
Övriga artiklar är en blandning av ämnen inom följande områden; apotek, bio, café, cykelsport, foto, färghandel, livsmedelshandel, fiskhandel, restaurang, pianostämning, post, radio och tv-handel, scouting, barnomsorg samt spårvägs- och trafikutveckling. Dessutom berättar några artiklar allmänna personliga minnen från Nynäsvägens historia.
Sommarnöjen
Denna årsskrift har Sommarnöjen som huvudtema. Inom detta ryms naturligtvis en mängd olika möjliga aktiviteter men vi har valt ut ett tiotal områden som spänner från 1700-talets skördefester på Årsta Gård, där Carl Michael Bellman brukade delta, till nutidens danstillställningar på Årstaliden, arrangerade av föreningen Årstablick.
Övriga artiklar berättar om Sommarlekar, Parkteatern, Musikpaviljonger, Dansbanor, Kafé Årstablick, Koloniträdgårdar, Enskede Folkpark, Enskedespelet, Badbussarna till Flaten och Enskede skollovskoloniförening.
Krigsåren 1939-1945
Årsskriften har som huvudtema att med hjälp av artiklar, intervjuer och bilder försöka skapa en bild av hur livet i Enskede-Årsta-området kunde vara under andra världskriget, 1939-1945. Till stor del är innehållet i årsskriften baserat på minnen från människor som levde i området under denna tid och hur de upplevde olika saker i samhället och omvärlden. Flertalet av de personliga minnena kommer från personer som var barn under kriget.
Enskede & Årsta. Då och nu.
Med denna årsskrift vill vi med ett urval bilder visa hur Enskede-Årsta-området förändrats under ett sekel. Vi har försökt att hitta så många äldre bilder som möjligt som inte publicerats tidigare och kombinerat dessa med nytagna bilder. Vi har också valt motiv från områdets alla sex stadsdelar för att få en bra balans.
Varje motiv visas på en helsida med en äldre och en ny bild samt en kort förklarande text. Ca 100-talet bilder. I och med att det i år 2015 är 100 år sedan både Enskede kyrka och Enskedeskolan blev färdigbyggda så inleder vi denna skrift med en utökad beskrivning av dessa två byggnader.
Enskede Gårds alla torp och gårdar.
Skriften är en samlad beskrivning av alla torp och gårdar som fanns inom Enskede gårds ägor. Eftersom många av dem numera är försvunna så finns en äldre karta , samt en modern karta där torp och gårdar är markerade var de finns eller har funnits.
Boken heter Brännkyrka 1913-2013 Socknen som blev 51 stadsdelar och har 272 sidor i 4-färgstryck samt formatet 20x25x2 cm med 650 bilder.
Hembygdsföreningarna i Brännkyrka, Enskede-Årsta, Farsta och Hägersten vill med denna bok förmedla uppväxten av de södra förorterna som hade sitt ursprung i Brännkyrka socken.
Ur innehållet:
51 separata kapitel som behandlar alla stadsdelar, bland dem Enskede Gård, Enskededalen, Enskedefältet, Gamla Enskede, Johanneshov och Årsta.
Slakthuset, Isstadion, Globen
Skriften handlar om arena- och slakthusområdet förr och nu, inom stadsdelen Johanneshov.
Enskededalen
Skriften handlar om Enskededalens tillkomst fram till 1929.
Göta Landsväg
I samarbete med Brännkyrka Hembygdsförening är skriften framtagen.
Skriften är en vägledning för vandring på Stockholms allra äldsta ”riksväg” söderut. Det finns nästan ett 40-tal bilder med text till bilderna samt kartor som visar var/hur vägen gick.
Sockenvägen
Skriften har ett 50-tal bilder med beskrivningar som behandlar hela Sockenvägen förr och nu. Den är gjord som en promenad utmed vägen.
Dalarövägen
Enskede-Årsta Hembygdsförening och Farsta Hembygdsförening har gjort vandringar utefter Dalarövägen från Skanstull och Stockholm stads gräns mot Huddinge, många bilder med beskrivning för att klara en vandring.